DSTI-trösklar i Sverige — vad säger Finansinspektionen?

DSTI — Debt Service To Income — är den kvot som mäter hur stor andel av en låntagares bruttoinkomst som går till att betala skulder. Det är ett av de centrala nyckeltalen i modern kreditbedömning och ett mått som Finansinspektionen följer noga i sin tillsyn av den svenska kreditmarknaden.

Men trots att DSTI är ett välkänt begrepp råder det fortfarande betydande förvirring om vad som faktiskt ingår i beräkningen, vilka trösklar som gäller och hur FI ser på måttet i praktiken.

Vad DSTI mäter — och varför det spelar roll

DSTI beräknas som den totala månatliga skuldsättningskostnaden dividerat med bruttoinkomsten per månad:

DSTI = Total månadsvis skuldsättningskostnad / Bruttomånadsinkomst

En person med 40 000 kronor i bruttomånadsinkomst och 12 000 kronor i sammanlagda skuldbetalningar per månad har en DSTI på 30 procent.

Kvoten anger inte om en låntagare klarar sin ekonomi — det gör KALP. Men den anger hur strukturellt exponerad hushållet är mot skuldtjänst som andel av inkomsten. En hög DSTI innebär att en relativt liten inkomstminskning — ett jobbbyte, en sjukperiod, ett barnafödande — kan göra att skuldsättningen blir ohållbar.

Finansinspektionens position

Finansinspektionen har inte fastställt en formell DSTI-gräns i lag för konsumentkrediter och blankolån på samma sätt som amorteringskravet och bolånetaket är lagreglerade. Men FI har tydligt kommunicerat att de förväntar sig att kreditgivare tillämpar en sund DSTI-bedömning som del av en helhetsbedömning av låntagarens betalningsförmåga.

I FI:s konsumentskyddsrapporter och vägledningar för ansvarsfull kreditgivning framhävs följande principer:

Betalningsförmågebedömning ska vara individuell. FI förväntar sig att kreditgivare bedömer den enskilda låntagarens faktiska ekonomiska situation — inte en schablonbild. En generisk DSTI-beräkning utan hänsyn till hushållets faktiska kostnadsstruktur lever inte upp till detta krav.

Automatiserade beslut kräver förklarbarhet. Om ett kreditbeslut fattas automatiserat ska låntagaren kunna få en förklaring till beslutet. Det innebär att DSTI-analysen måste vara transparent och reviderbar — inte en black box.

Framåtblickande analys förväntas. FI ser positivt på kreditmodeller som inte bara tittar på låntagarens situation idag utan även analyserar trender och sårbarhet för framtida förändringar.

Den kritiska svagheten i traditionell DSTI-beräkning

Den vanligaste bristen i DSTI-beräkning är en inkomplett skuldtjänstbild. De flesta kreditgivare beräknar DSTI baserat på skulder som finns registrerade hos UC eller andra kreditupplysningsföretag. Men en växande andel av hushållens faktiska skuldbetalningar syns inte i dessa register.

Tre kategorier av skulder som systematiskt missas:

BNPL-avtal. Köp-nu-betala-senare-lösningar från aktörer som Klarna, Avarda och Walley genererar månatliga avbetalningskrav som belastar hushållets kassaflöde men inte rapporteras till kreditregistren på ett konsekvent sätt. En låntagare med tre aktiva BNPL-avtal kan ha en reell DSTI som är 5–10 procentenheter högre än vad en registerbaserad beräkning visar.

Mikrokredit och SMS-lån. Kortfristiga krediter rapporteras med fördröjning och saknas ofta helt i en kreditupplysning vid ansökningstillfället.

Informella betalningsåtaganden. Avbetalningsplaner mot hyresvärd, tandläkare eller andra aktörer syns aldrig i register men är reella skuldsättningsbördor.

Resultatet är att en låntagare kan se ut att ha en acceptabel DSTI på 28 procent men i verkligheten ha en faktisk skuldtjänstkvot på 38–42 procent.

Vad branschpraxis och europeisk forskning visar

EU-kommissionen och ECB har i flera rapporter identifierat DSTI som ett nyckelverktyg för makroprudinell reglering och rekommenderar trösklar i intervallet 40–50 procent som riktmärke för när kreditrisken ökar markant. Flera europeiska länder — däribland Danmark, Finland och Rumänien — har infört formella DSTI-tak i sin nationella reglering.

Sverige har inte gått den vägen, men FI:s tillsynsarbete och de signaler som kommit från myndigheten pekar mot att kreditgivare som konsekvent beviljar lån till hushåll med hög DSTI utan robusta motiv kommer att utsättas för ökad granskning.

Kassaflödesbaserad DSTI — en mer komplett bild

Den enda säkra metoden för att beräkna ett hushålls faktiska DSTI är att analysera de verkliga transaktionerna. Genom PSD2 Open Banking kan kreditgivare se exakt vad som betalas ut från ett konto varje månad — inklusive BNPL-avbetalningar, abonnemang och andra återkommande utbetalningar som inte syns i kreditregistren.

Det ger en DSTI-beräkning som faktiskt speglar skuldsättningsbördan, inte en approximation av den. Och det är en beräkning som håller för FI:s krav på att kreditbeslut ska baseras på en fullständig bild av låntagarens betalningsförmåga.

Hur Truevi beräknar DSTI

Truevis kreditmotor beräknar DSTI inklusive alla identifierade skuldbetalningar från kontotransaktionerna — inte bara de som finns i registren. BNPL-avtal identifieras automatiskt och inkluderas i kvoten. Resultatet jämförs mot konfigurerbar policygräns per produktkategori och ingår som ett av 13 bedömningskriterier i det slutliga kreditbeslutet.

Allt levererat automatiserat, revisionsbart och förklarbart — i enlighet med FI:s förväntningar på transparens i automatiserade kreditbeslut.

Truevi är en kassaflödesbaserad kreditanalysmotor för banker, kreditgivare och låneförmedlare i Sverige. Läs mer om DSTI-analys, KALP-beräkning och automatiserade kreditbeslut på truevi.io.